ETC på plats.

2021-11-17 18:30
  • Frankrike försöker hålla hiphopen utanför offentligheten. ”De menar att vi inte är franska. Jag säger som det är, det är rasism”, säger rapparen och producenten Dims (till vänster). 	 Bild: Emma Sofia Dedorson
    Frankrike försöker hålla hiphopen utanför offentligheten. ”De menar att vi inte är franska. Jag säger som det är, det är rasism”, säger rapparen och producenten Dims (till vänster). 
  • IAM under en spelning i Paris 2010 Bild: Tibault Camus/AP
    IAM under en spelning i Paris 2010
  • Gims är idag en av  Frankrikes största  hiphopstjärnor.
    Gims är idag en av Frankrikes största hiphopstjärnor.
  • Fransk hiphop har sedan 90-talet aktivt mot­arbetats av franska myndigheter. Före detta inrikesministrarna Nicolas Sarkozy och Alain Juppé har anmält rappare för ”antivit rasism och hat mot Frankrike” och uppvigling till polishat.  Bild: AP
    Fransk hiphop har sedan 90-talet aktivt mot­arbetats av franska myndigheter. Före detta inrikesministrarna Nicolas Sarkozy och Alain Juppé har anmält rappare för ”antivit rasism och hat mot Frankrike” och uppvigling till polishat.
  • Alain Juppé. Bild: AP
    Alain Juppé.
  • IAM:s ”L’école du Micro d’argent”
    IAM:s ”L’école du Micro d’argent”
  • NTM:s ”Suprême NTM”.
    NTM:s ”Suprême NTM”.
  • Soprano. Bild: Shutterstock
    Soprano.
Puffetikett
Dagens ETC

Fransk hiphop hålls utanför finrummen

Frankrikes hiphop-marknad är världens andra största efter USA:s. Men till skillnad från USA och Sverige hålls hiphopen och framför allt gangsterrappen i princip utanför galor och kulturella finrum.

– Men vi dominerar internet, nu kan de snart inte stå emot längre, säger rapparen och producenten med artistnamnet Dims.

Tipsa om artikeln via e-post

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

Ett moln av cannabisrök svävar runt artisterna som väntar på sin tur på scenen i en av Frankrikes mest utsatta förorter, Clichy-sous-Bois. Det är sommaren 2021 och en av dem måste skynda sig hem efter giget. Han avtjänar ­sista delen av ett fängelsestraff med fotboja efter att ha skadat en kille med skjutvapen i en drogrelaterad konflikt.

– Vi rappar om vårt liv, det är vad det är, sade han då.

Publiken bestod mest av barn och ungdomar från kvarteret som tjänade som kuliss för filmen Les Misérables av Ladj Ly, 2019. De flesta kom från hushåll under fattigdomsgränsen.

”Finansierar allt själva”

När Dagens ETC ringer upp nu är rapparen befriad från bojan. Straffet är avtjänat.

– Jag fortsätter att jobba med ungdomar som har det tufft i skolan och satsar på musiken, säger han.

Han vill vara anonym för att rektorn på skolan han jobbar på inte ska få nys om hans brott. I sin senaste musikvideo poserar han och gruppmedlemmarna med automatvapen och droger samt iscensätter krigsliknande scener i urbana miljöer. Det är en avancerad produktion.

– Lyssna: det är fiktion men det var vårt liv. Här i Frankrike pratar de om yttrandefrihet men bara när det är vita som yttrar sig. De försöker låtsas som att vi inte finns. Vi finansierar vår musik själva med spelningar, labels och insamlingar, säger han.

Han skrattar till.

– Kanske lite med, du vet, dealandet förut. Men alla hiphopare är inte insyltade. Jag ser unga grabbar ta sig ur skiten via musiken, säger han.

Siffrorna är inte lika alarmerande som i Sverige men det dödliga gängvåldet tonåringar emellan har ökat i Frankrike de senaste åren. Många konflikter gäng emellan trissas upp i sociala medier – där delar av kommunikationen består av rap, enligt fransk polis.

Fransk hiphop hålls aktivt utanför offentligheten. År 2020 var bara två rappare nominerade i någon kategori på Frankrikes största musikgala Les Victoires. De två var dessutom vita – en minoritet inom fransk hiphop – och ingen tilldelades pris. Detta trots att hiphop är den överlägset mest strömmade musiken.

Har alltid motarbetats

SNEP (Syndicat National de l’Edition Phonographique) – den franska skivindustrins största samlingsorganisation ligger bakom urvalet till galan. De hävdade i en rapport att ”urban musik” är ett överexponerat fenomen som inte bör överskugga andra musik­genrer. 2021 skrotades dock kategorin ”Urban musik” till förmån för ”den mest strömmade titeln” –  som vanns av rapparna Gradur och Heuss l’Enfoiré och deras låt ”Ne reviens pas”:

– Det är ett skämt, den enda kategorin alla vet vem som ska vinna i förväg, säger rapparen och producenten Dims per telefon.

– Det har alltid varit så, vi skapar vår egen business, våra egna kanaler, vår egen existens, fortsätter han.

Fransk rap har sedan 90-talet aktivt motarbetats av franska myndigheter. Grupper som NTM och Iam gjorde den franska hiphopmarknaden till världens största utanför USA och sångtexterna innehåller, utöver vapen, droger och sexism stark kritik mot kolonialism, strukturell rasism och polisvåld.

Anklagas för ”Frankrike-hat”

1995 anmäldes den första franska rap-gruppen för uppvigling till polisvåld av en fransk inrikesminister, Alain Juppé. Gruppen Ministère Amer fick sitt genombrott med låten ”Sacrifice de poulet” – filmmusik till den nu kultförklarade filmen ”Medan vi faller” av Mathieu Kassovitz. Poulet (kyckling) är slang för polis och i låten rappar de att le poulet ska ”offras”. De rappar också om godtyckligt polisvåld och rasism. Samma år dömdes rapparna i Suprême NTM till ett halvårs fängelse för sin låt ­”Police” på samma tema

När Nicolas Sarkozy blev inrikes­minister på 2000-talet var förortsrappen och dess ”rasism mot vita” hans fokus. Han anmälde rapparna La Rumeur och Sniper för rasism och instiftade en lag som gjorde musik som ”skadar republikens värdighet” straffbar. Han såg även till att ”kolonialismens goda sidor” infördes i fransk läroplan. I samband med de stora upploppen i förorterna 2005 – som inleddes med att två tonårspojkar dog när de gömde sig för polisen – gick han och 152 ledamöter i nationalförsamlingen och 43 senatorer samman och krävde att justitieministern skulle anmäla en lång rad franska rappare för ”antivit rasism och hat mot Frankrike”.

Enligt musikjournalisten ­Olivier Cachin fick inrikes­ministeriets krig mot hiphopen rappare att undvika teman som polisvåld och rasism av rädsla för repressalier. Men hiphopen frodades lokalt och i samband med att Sarkozy byttes ut med François Hollande 2012 tog strömning på nätet fart på allvar och försäljningen exploderade.

2016 inkluderade SNEP strömningstjänster för att mäta försäljningssiffror vilket resulterade i att hiphopen i princip tog hem alla guld- och silverplattor som utdelades. Detta sågs som ett problem, enligt vad anonyma källor inom SNEP säger till dagstidningen Libération och 2018 underkändes alla ­kanaler som inte hade betalande prenumeranter. Vips så halkade hiphopen långt ned på listorna igen. Men succén fortsatte, försäljningsrekord slogs och idrottsarenor fylldes för rappare som Soprano och Gims.

”Menar att vi inte är franska”

Men de hålls fortsatt undan offentligheten. Till och med rapparen Black M som blev stor med poppig, familjevänlig rap stoppades från att delta i en musikfestival för att många år tidigare ha uttryckt sig ”antifranskt” i en låt med gruppen Section d’Assaut.

Musikgalan Les Victoires ordförande Romain Vivien sade till radiokanalen France Culture att ”urban musik” visserligen säljer bra men inte ­reflekterar ”Frankrike i stort” – där ­chanson française föredras.

– De menar att vi inte är franska. Jag säger som det är, det är rasism. Kolla bara på kategorin urban musik förut: hiphop, reggae, soul, all traditionellt ickevit musik i samma påse, säger Dims som gick upp på scen efter att han med fotbojan skyndat hem.

Galan Les Victoires grundades av det franska kulturdepartementet för att ”understödja fransk musik och kultur”.

– Jag har dåliga nyheter till dem. Vi dominerar internet och nu kan de snart inte stå emot längre. En dag kommer de tvingas inse att vår publik är lika fransk som Eiffeltornet, säger Dims.

Tipsa om artikeln via e-post

Fransk hiphop

Precis som andra hiphop­scener till en början influerad av amerikansk hiphop från New York.

Har konsekvent kommit från landets mest ekonomiskt utsatta förorter där främst människor med ursprung i franska och belgiska kolonier lever i sociala bostadsprojekt.

Teman påminner om amerikansk gangsterrap med allt från glorifierande av våld och brott till kärlek, sorg och stenhård social kritik. Särskiljer sig med referenser till kolonialismen.

Föddes sent 70-tal, växte under 80-talet och fick sitt ­uppsving under 90-talet.

Blev Frankrikes mest populära musik­genre på 90-talet, IAM:s album ”L’école du Micro d’argent” sålde 1 miljon exemplar och
NTM:s ”Suprême NTM” 700 000.

Är idag landets överlägset mest strömmade musikgenre.

Rap används även i mindre skala, i kommunikation på sociala medier, stridande gäng emellan, enligt polisen.