COP26.

2021-11-10 10:50
  • Aktivister från Extinction Rebellion demonstrerar utanför JP Morgans kontor i Glasgow i samband med klimatmötet.  Bild: Alastair Grant/AP
    Aktivister från Extinction Rebellion demonstrerar utanför JP Morgans kontor i Glasgow i samband med klimatmötet. 
  • Mark Carney, FN:s särskilda sändebud och ordförande för GFANZ.  Bild: AP
    Mark Carney, FN:s särskilda sändebud och ordförande för GFANZ. 
Puffetikett
Dagens ETC

Varningen: COP26 riskerar att bli historisk greenwashing

Skulle du sätta en räv att vakta hönsgården? Det är i princip vad världens länder nu tycks ha accepterat på COP26 i Glasgow. Frågan gäller finansieringen av klimatvänlig verksamhet. Problemet handlar – ännu en gång – om bristen på bindande åtaganden.

Tipsa om artikeln via e-post

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

För en vecka sedan meddelade FN ­triumferande att närmare 500 av ­världens banker, försäkrings­bolag och finansinstitut nu kommit överens om att fram­över låta sina investeringar gå i linje med de mål som sattes upp i Parisavtalet 2015.

– Det handlar om klient­fokus, att gå till utsläpps­källorna och hjälpa till att få ned dem. Företag som har planer på hur de ska få ned sina utsläpp ­kommer att få tillgång till kapital, medan de som inte har det inte kommer att få något, sa Mark Carney, FN:s särskilda sändebud och ordförande för GFANZ, en av de globala koalitioner av finansiella aktörer som står bakom nämnda löfte.

Netto noll ett vagt mål

Kritiken har inte låtit vänta på sig. Klimataktivisten Greta Thunberg är en av dem som dömer ut både färdplanen och hela COP26 som det ”globala nords egen greenwashingfestival”, en anklagelse som ideella forsknings- och kampanjgruppen Corporate Europe Observatory lyfte redan veckan före COP26 i rapporten ”Financiers of polluters in charge”. Där radas lucka efter lucka upp.

Sammanfattat handlar ­kritiken om att samma finans­jättar som hittills både investerat och tjänat fantasisummor i och på fossilindustrin ska sättas att via självreglering och utan tvingande åtgärder dirigera bort pengar från fossilt. Och om att målet om netto noll-­utsläpp till år 2050 är så vagt formulerat att det ger världens utsläppare möjlighet att fortsätta pumpa ut växthusgaser så länge de lovar att kompensera för dessa utsläpp någon gång i framtiden.

– Ja, så länge som överens­kommelsen bygger på ­frivillighet, på att några aktörer är med men inte alla, kommer alltid någon annan att kunna göra pengar på fossila tillgångar och inget kommer att ha förändrats. Vi ser redan idag att hedgefondförvaltare gör stora pengar på investeringar i tillgångar som andra ratat.

Det säger Kenneth Haar, forskare på Corporate Europe och författare till rapporten. Han påpekar också att både Mark Carney och FN gör sig skyldiga till greenwashing redan i sin kommunikation av vad de finansiella aktörerna egentligen kommit överens om när de säger att 130 000 miljarder dollar, motsvarande både 1 100 000 miljarder kronor och 40 procent av världens totala finansiella tillgångar, i framtiden ska investeras i enlighet med Parisavtalet.

– De 130 000 miljarder dollar som Mark Carney talar om är det totala värdet av finansiella tillgångar hos de institutioner som undertecknat överenskommelsen om att nå netto noll-utsläpp till år 2050 och däremellan något ganska oklart mellansteg till år 2030, säger Kenneth Haar.

– Det här betyder alltså inte att de lagt någon summa öronmärkt till klimatinvesteringar på bordet. Exakt hur mycket ­pengar som kommer att satsas från GFANZ är det ingen som vet. De säger att de kommer att följa Parisavtalet, men det är väldigt lite sagt om vad de egentligen menar med det

Krisinsikt behövs

Finansmarknadsminister Åsa Lindhagen (MP) kan inte annat än hålla med om att den överenskommelse som presenterades på onsdagen i grund och botten inte är mycket att stoltsera med om inte orden blir till konkret handling.

– Det här tycker jag präglar den klimatkris vi befinner oss i. De allra flesta inser det, men kärnan är vad vi ska göra åt det. Det håller inte att komma med fluffformuleringar i det här otroligt allvarliga läget. Vi ­behöver fler politiker med krisinsikt, säger hon.

Att läget är akut påminns vi om gång på gång. I mitten av ­oktober gick till exempel Internationella energirådet IEA ut med att vi måste tredubbla investeringar i förnybar energi före år 2030 för att både klara klimatet och energiförsörjningen.

– Det är helt uppenbart att det inte räcker med den självreglering som överenskommelsen kretsar kring. Det yttersta ansvaret ligger på politiken. Där måste man våga fatta de beslut som krävs. Men det är också så att alla har ett ansvar, även finansmarknadens aktörer, men då behövs ett fokus på green­washing så att det inte bara blir vackra ord på papper, säger Åsa Lindhagen.

Tuffare mål krävs

Även om hon inte är särskilt nöjd med hur snabbt klimat­arbetet fortskrider säger Åsa Lindhagen att steg framåt ändå tas och att Sverige inte längre är ensamt om att lyfta frågan om finansmarknadens ansvar. Som exempel nämner hon att EU kommit ikapp Sverige avseende lagstiftning och krav på fondförvaltare att redovisa sitt hållbarhetsarbete. Och att arbete pågår i EU och USA för att reglera och klimatanpassa finansmarknader.

– Men ja, det krävs tuffare mål. Sverige vill ha netto noll 2045, men MP vill nå det redan 2035. Vi måste lämna fossilsamhället bakom oss. I denna kris kan ingen politiker eller aktör sätta sig i baksätet och vänta på en effektiv teknik som ska lösa det här åt oss. Teknik för att till exempel fånga in koldioxid från luften kan bara bli ett komplement, säger Åsa Lindhagen.

– En sak jag vill lyfta är behovet av rapportering och standardisering. Vi måste få fram definitioner av vad som är hållbart. Många aktörer behöver och efterfrågar det. Där har vi inom EU en taxonomi tänkt att underlätta detta. Och vi måste se till att rapportering sker på samma sätt överallt. Dessa två delar är helt nödvändiga för att kunna styra pengar mot ­hållbara verksamheter.

Tipsa om artikeln via e-post

Fossilt fortfarande före grönt

Trots att några av världens största finansinstitut nu under COP26 lovar att inrikta sina investeringar på verksamheter som går i linje med Parisavtalet har de sedan samma avtal träffades satsat betydligt mer på klimatförstörande verksamhet än på motsatsen.

Glasgow financial alliance for net zero (GFANZ)

GFANZ är en global koalition med ledande finansinstitut som alla säger sig vilja påskynda omställningen bort från en fossilberoende ekonomi, men där några av aktörerna tjänar enorma pengar på samma system och på investeringar i det, bland dem Citigroup, Bank of America, Blackrock och HSBC.

Net zero banking alliance (NZBA)

NZBA är ännu en av många globala koalitioner av finans-
institut vars mest framträdande företrädare också är några
av världens största investerare i fossilindustrin: RBC, Mitsubishi UFJ Financial Group, Barclays, JP Morgan Chase, Citi, Bank of America, Wells Fargo, Australian and New Zeeland Banking Group och BNP Paribas.