Debatt. .

2021-10-06 13:53
Malin Björk.
Malin Björk.
Puffetikett
Dagens ETC

Hög tid att EU tar ansvar i den globala flyktingsituationen

Ylva Johanssons möte är ett viktigt tillfälle för EU att visa att man tänker leva upp till de värderingar man säger sig värna om, som de mänskliga rättigheterna, asylrätten och folkrätten.

Tipsa om artikeln via e-post

När EU-kommissionär Ylva Johansson på torsdag bjuder in till ett högnivåmöte om skydd för utsatta afghaner måste fokus vara på hur EU länderna tillsammans kan öka sitt mottagande av människor på flykt.

Som EU-parlamentets huvudförhandlare för ett lagförslag om ett europeiskt kvotflyktingsystem, även kallat vidarebosättning, kommer jag på torsdag att delta i ett möte om hur EU kan se till att ge skydd åt de afghaner som i och med talibanernas maktövertagande nu flyr för sina liv. Samma dag träffas också EU:s migrationsmistrar för att diskutera EU:s flyktingpolitik.

Ylva Johanssons möte är ett viktigt tillfälle för EU att visa att man tänker leva upp till de värderingar man säger sig värna om, som de mänskliga rättigheterna, asylrätten och folkrätten. Kanada har redan meddelat att de tänker ta emot 40.000 skyddsbehövande afghaner. Nu är det dags att EU följer i Kanadas fotspår. För detta finns redan en rad instrument EU och medlemsländerna kan använda för att ge skydd åt skyddsbehövande afghaner:

• Öka mottagandet av afghanska kvotflyktingar som redan befinner sig i läger utanför Afghanistan

• Se till att EU-direktivet om tillfälligt skydd snabbt tas i bruk

• Utfärda humanitära visum till flyktingar från Afghanistan

• Stoppa alla deportationer till Afghanistan och ge amnesti till alla som idag lever i limbo

• Låt de som har familj i Europa återförenas med sina familjer

Mötet är ett välkommet initiativ och jag är glad att Ylva Johansson vid upprepade tillfällen tryckt på för att EU ska införa mitt förslag till kvotflyktingsystem. Men jag noterar samtidigt att i inbjudan till mötet, liksom i Ursula von der Leyens linjetal i mitten på september, aktar sig EU-kommissionens företrädare sig noga för att nämna att EU ska öka sitt mottagande av afghanska flyktingar. Istället vill man enbart ”hjälpa på plats” (något som extremhögern brukar säga), det vill säga betala grannländer för att inte bara upprätta flyktingläger utan också hindra människor från att ta sig till Europa.

Det är en oansvarig inställning, inte minst när det gäller Afghanistan, där europeiska länder som Sverige varit högst inblandade i att stötta USA:s tjugo år långa ockupation. Tyvärr genomsyrar denna attityd inte bara EU:s åtagande för skyddsbehövande afghaner utan hela EU:s flyktingpolitik. För ett år sedan presenterade Ylva Johansson kommissionens förslag till en ny migrationspakt. Den går i stort sett ut på att:

1. Skärpa gränsbevakningen, bland annat genom massövervakning av alla som kommer (inklusive barn från sex år) och en ökad militarisering och utbyggnad av EU:s gränspolis Frontex.

2. Införa rättsosäkra snabbförfaranden och massförvar vid EU:s yttre gränser där flyktingar ska sorteras i två kategorier: de som får genomgå en normal asylprocess och de som får genomgå en snabbprocess på högst 12 veckor innan de antigen deporteras eller får stanna.

3. Sluta fler skamliga avtal med tredje länder, som de med Turkiet och Libyen, för att hindra att människor tar sig till Europa.

4. Uppmana medlemsländer som inte vill ta emot några flyktingar att istället organisera och betala för deportationer av flyktingar som inte beviljats asyl.

Alla vi som arbetar för flyktingars rättigheter vet att dessa förslag i praktiken inte kommer att leda till att färre personer på flykt tar sig till Europa. De leder istället till att permanenta ordningen med förvar av oskyldiga människor under omänskliga förhållanden i jättelika läger vid EU:s gränser, som de i Grekland, Turkiet och Libyen.

Jag hoppas att Ylva Johansson på torsdag står upp mot de röster i EU som inget annat vill än att stänga EU:s gränser. Det är ett utmärkt tillfälle att styra debatten och besluten i riktning mot ett solidariskt system som hjälper människor till säkerhet - precis så som vi redan åtagit oss att göra enligt våra egna lagar, FN-konventioner och folkrätten.

Tipsa om artikeln via e-post
Malin Björk (V) 
EU-parlamentariker